Födelsedagskalas x 2

Igår fyllde min kompis Jenny år och imorgon fyller jag år, så mest rationellt är att träffas upp och fira varandra på en och samma dag! Jenny svängde ihop en mumsig pannkakstårta som ungarna (och vi vuxna med för den delen) älskade! Min kompis Jenny har jag känt i flera år nu, ända sedan jag flyttade till Stockholm och hon blev min granne. Vi har gjort mycket kul ihop, det har hunnit bli många utflykter med kaffetermos, bullar och knytkalas!

Jag förärade Jenny en blus, en kofta, ett halsband och ett par pilotbrillor! Jenny är nämligen sådan att hon lägger ALLT på sina barn och aldrig något på sig själv. Så därför struntade jag i att ge ett presentkort även om det många gånger är praktiskt. Jag ville ge henne egoprylar, sånt som bara är till henne!

Jenny är en sån där kompis man kan lita på i ur och skur. Så där toklojal och alltid behjälplig. Skulle jag ringa mitt i natten och behöva hjälp så skulle hon rusa till undsättning. Ni hör, som värsta superhjälten! 🙂

Här har ni oss! Födelsedagstjejerna!

Lyxig pannkakstårta! Pettson och Findus hade varit gröna av avundsjuka. Den må se platt ut uppifrån men det var garanterat tjugo lager. Med vaniljkräm, egenkokt hallonsylt och vispgrädde. Som en dröm! Vi tryckte i oss hela tårtan i ett nafs!

Jag fick det här smycket att bära i navelhöjd. Inuti bollen ligger en liten xylofon som spelar mjuka klockiga toner som bebisen kan höra när jag är uppe och rör mig! Som har lugnande effekt. Kul!

Jenny har sett vår katt Dixies matstation. Som ni kan se, ser det riktigt risigt och ofräscht ut…

…så eftersom hon är klok som en hel bok så gav hon mig det här! Mycket trevligare va?

Ja, så glöm inte gratta mig imorgon då, nu när jag har flaggat för min bemärkelsedag i förväg. Jag kommer bli riktigt stött och rabiat annars. 🙂 Eller i och för sig, under den här hormontrippen man befinner sig i så blir jag väl gråtmild och blödig istället om jag känner mig övergiven.. 🙂