Gravid i verkligheten…
Det är rätt stor skillnad på att uppleva graviditetssymtomen IRL än att läsa om dem. Jag sitter med den klassiska boken ”Att föda” som jag fick av barnmorskan när det begav sig med Vilmer. Jag ska ge er några exempel.
• ”Första tiden kan man märka tecken såsom att brösten svullnar och ömmar lite, ett visst illamående och en känslighet i humöret.”
Eh… Doh?! Brösten ömmar lite? LITE? Det känns ju för Fagerlund som om ens tuttar varit sandsäckar i boxningshallen och en bataljon muskelmän gått loss vildsint på dem? Ett ”visst illamående” i mitt fall var en total golvning. Som att gå med den fetaste baksmällan ever. Fast i fyra månader. ”En känslighet i humöret” är en rejäl omskrivning för att ena sekunden gråta som om att alla sorger drabbat dig av att se Musse Piggs klubbhus där de är så snälla mot varandra och i nästa sekund vara så jävla fly förbannad över att skafferidörren inte går att stänga helt när du kastat in alla matvaror ur matkassen, i raseri över att sambon glömt köpa apelsiner.
• ”Det är vanligt att märka av en viss trötthet.”
Ja, eller vanligare är nog att känna typ att någon bankat dig i huvudet med en gummiklubba eller att du transformerats till en zombie…
• ”Du kissar tätare. Slemhinnorna blir mer svullna på grund av ökad genomblödning, du får ökat vaginalsekret.”
Man kan kissa när som helst. Spelar ingen roll om du precis tömt ur dig en laddning, en minut senare kan du återigen medverka i en golden shower. Och ökat vaginalsekret är inget annat än en brylépuddingsurprise varje gång du kollar ner i trosorna. Det är fascinerande att det inte blir snigelspår vart man än går?
Ja, det här var bara ett axplock. Jag vågar lova er att fortsättning följer…
Upplevde ni något under graviditeten på annat sätt än vad det beskrevs för er?
Ja som att ha en-närmare-döden-månad varje dag till förlossningen då kanske inte tillhör den beskrivningen som BVC ger som information,jag var fullständigt övertygad om att förlossningsdagen var lika med min dödsdag,för alla var ju så oerhört engagerade i att just få berätta om sin värsta förlossning för en förstföderska,vilket gjorde att man inte mådde precis bättre……vilken triumf då det visade sig att barnet kom en månad före mitt ”dödsdatum” och ute på 45 minuter…..och jag överlevde,ja till och med 2 gånger till.
Hahahahahahaha, ja, folk försöker verkligen bräcka varandra i förskräckligheter när det kommer till förlossningar. Och jag tycker nog i all ärlighet att din andra lät väl sisådär skoj va? 😛
Alltså det här var exakt det jag behövde läsa idag.. Du gav mig ett så underbart skratt!! Tack för det 🙂 Jag håller med dig till fullo, varför ”förfina” allt. Jag väntar mitt första barn (v23) och efter att ha läst boken som du visar upp trodde jag att det var fel på mig eller bebis. Men tacka vet jag Google!! Jag är normalt gravid och bebis fladdrar för fullt!
Tack ska DU ha som orkar ge ett vänligt ord och uppskattning! Det gjorde MIN dag! 🙂 Du vet ju som sagt hur hormonerna kan svänga, ena sekunden så känner man sig helt övergiven och då är en snäll kommentar GULD värd! <3 Grattis till din mage! 🙂
Det är lika illa att vara på andra sidan och behöva se hur ni lider utan att kunna göra något kan jag lova.
Ja, det kanske är så. Har aldrig sett på det utifrån det perspektivet! 🙂
När jag var gravid så var jag sjukt kissnödig!kunde kissa, när jag var klar, spolat, tvättat händerna, så bara nä jag måste kissa igen! Haha 🙂
Hahahaha, ja, jag vet! Det är så himla dumt! Och särskilt jobbigt på natten, man drivs ju till vansinne av att springa och skvätta såndär hela nätterna!!!
Hahahah! Så jävla skön! Det här med kisseriet och flytningarna känner jag igen mig extra mycket i.. Två veckor to go! 😀
😀 Jorusatte… Man känner sig väl inte direkt som världens fräsching direkt. XD